Några argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola

  • Skolans mål är att skapa livslång lust att lära sig.

  • I waldorfskolan möter eleverna fördjupning som arbetsform.

  • Fortlöpande återkoppling och dialog skapar grunden för goda utvecklingsprocesser

  • De tre kunskapsfält som eleverna möter i en waldorfskola är teori, hantverk och konst.

  • Konst är inte primärt ett ämne, utan ett förhållningssätt som genomtränger alla ämnen.

  • Också läraren måste vara stadd i kontinuerlig utveckling, både teoretiskt och konstnärligt.

  • Waldorfskolan betonar jämlikhet och ömsesidig respekt mellan lärare och elever.

  • En waldorfskola är mer än en undervisningsinstitution. Den är också ett kulturcentrum.

Vad är Waldorfpedagogik?

Pedagogiken grundlades av Rudolf Steiner (1861-1925) och har sedan dess utvecklats och blivit känd världen över. Idag finns det mer än 900 waldorfskolor i 60 länder, i alla världsdelar. Orust Waldorfskola är en av dessa.
Ett viktigt kännetecken för waldorfpedagogik är att undervisningen utgår från den fas barnet befinner sig i. Läroplanen speglar barnets utveckling både till innehåll och hur undervisningen går till. Detta underlättar inlärningen och medför att kunskaperna får en djupare förankring.

Barndomen är en oersättlig period i människans liv och det gäller att ta vara på den.
Waldorfpedagogiken utgår från att det finns en utvecklingsväg som ser ungefär likadan ut för alla människor, vägen från barndomen till vuxenlivet. Den bygger på tre faser: VILJA, KÄNSLA och TANKE som motsvarar förskoleåldern, låg- och mellanstadiet och högstadiet. För att på bästa sätt utvecklas till den fria människa var och en är ämnad att bli, bemöts barnet därför på olika sätt i de olika faserna: I förskolan arbetar pedagogerna för att möta och stödja barnet i dess naturliga tillit och förundran inför världen som en god plats att Vilja vara på. När barnet sedan kommer upp i skolåldern leds det till att förundras över världen som en vacker plats, genom att betona det sköna genom Känslan. I samband med de olika ämnena som svenska, matematik, engelska arbetar vi mycket med rytm, rörelse, färg, form, recitation, sång och musik. Det konstnärliga övandet är då inte betonat som ett sätt att uttrycka sig själv personligen, utan ett sätt att lära sig, förstå och relatera till världen. När eleverna så kommer högre upp i klasserna möts de av en mer vetenskaplig attityd i undervisningen. Att experimentera och observera ger en bra grund för tänkandet och omdömet. Då möter eleven det sanna i världen genom Tanken. Målet är att utveckla elevernas möjligheter att finna vägar för fortsatt kunskapssökande. Processen hur barnet söker och finner kunskap är en viktig del.

Hur går waldorfpedagogik till?

Waldorfpedagogiken är genomtänkt och beprövad, med mycket gott resultat. Ett särdrag är strävan efter att eleven har samma klasslärare från första klass till in i puberteten. Denna kontinuitet skapar trygghet i skolgången. Tillit får tid att utvecklas mellan lärare, elev och förälder. Läraren, som anstränger sig för att vara en bra förebild, utgår hela tiden från de barn som finns i klassen och hur gamla de är. Utifrån detta väljer och anpassar läraren sin undervisning. Skoldagen inleds fr.o.m. första klass med en dubbeltimme i ett ämne. Samma ämne undervisas i en period på en till fem veckor, på ett sätt som ger möjlighet att genom koncentration och fördjupning bygga upp en sammanhållen överblick över ett ämne eller ett tema.
Inga slumpvisa ”fylleriuppgifter” förekommer. Undervisningen är till största delen muntlig. Den muntliga framställningen utmanar eleven att leva sig in i det läraren berättar om. Genom eget återberättande, bearbetning av lärostoffet och fördjupning kan eleven förbinda sig med innehållet, ”göra ämnet till sitt”.
För att kunna levandegöra ett ämne behöver läraren läsa flera böcker, artiklar och annat lämpligt material inför varje ny period. Läraren väljer sedan sånger, dikter och målningsövningar som passar med det stoff perioden handlar om. Eleverna skriver själva ned sina ämnestexter i en arbetsbok, som också illustreras. Texterna är koncentrat av det som berättats. I de lägre klasserna gör läraren texturvalet, men ju äldre eleverna blir, desto mer ansvarar de för att själva formulera sig. Eleverna grundlägger vanan att finna det väsentliga i det som berättas och skaffar sig tidigt god studieteknik.
I de lägre klasserna belastas barnen inte för mycket intellektuellt. Lek och utevistelse är en viktig del av skoldagen. Genuin lek är kreativ och gemensam. När vi verkligen leker finns inte ”bra-dålig” eller ”vinna-förlora”, leken är barnets sätt att forska. Den som leker är ett med vad den gör och övar ivrigt. Den får kunskap utan tvång och rädsla. Dessa upplevelser är en bra grund att bygga vidare på och inhämtandet av kunskaper blir mycket bättre i de högre klasserna.

Det som börjar som lek ska övergå i en livslång lust att lära

Detta blir möjligt genom att waldorfpedagogiken tilltalar hela människan. Eleverna engageras också genom sitt känslomässiga engagemang i ämnena. Undervisningen ska vara ”upplevbar”. Teori, hantverk och konst går sedan hand i hand genom skoldagen och skolåren som tre olika sätt att inhämta och eleverna känner att de faktiskt skapar sitt kunnande. Man kan exemplifiera detta med att i Waldorfskolans klass 2 berättar läraren en fabel, men avslöja inte sensmoralen. Den resonerar sig klassen och läraren gemensamt fram till. Ett annat exempel är att eleverna under en kemilektion uppmuntras att själva dra slutsatser av händelseförloppet i ett utfört experiment. Svaren ges aldrig på förhand. Att leda barnen till att upptäcka att de själva kan och förstår stärker deras självförtroende. Barnen blir goda problemlösare, kreativa och får gott omdöme med respekt för andra och sig själva.
Det alltigenom övergripande målet är att var och en skall ges möjlighet att kunna förstå och förverkliga sin egen väg genom livet som vuxen, med engagemang och nyfikenhet i behåll!

Waldorf i korthet

•    Samma klasslärare under många år
•    Periodundervisning
•    Egenhändiga arbetsböcker
•    Teori, hantverk, rörelse och konst - olika vägar att nå kunskap