Samhällsorienterande ämnen


I samhällsorienterande ämnen arbetar vi tematiskt och ämnesintegrerat i perioder. I klass 5 kan det vara Mesopotamien, då tittar vi historiskt med koppling till vår tid. Geografiskt tar vi för första gången upp de ekologiska konsekvenser människan handlande får. Samhällsvetenskapligt tittar vi på lagar, styrelseskick och statsbildning. Samtidigt arbetar vi konstnärligt och i matematiken. Ju högre upp i årskurserna vi kommer desto mer specifikt blir ämnesvalet såsom konsthistoria i årskurs 9.

Samhällskunskap som eget ämne på veckoschemat dyker upp i nian eller åttan. Religionskunskap som eget ämne på veckoschemat gör klasslärare olika, det beror på klassen och läraren hur mycket det behövs och hur väl man får in religionen och värdegrundsdiskussionerna i andra ämnen. Eftersom klassläraren har sin klass i många ämnen känner hon/han väl till vad som krävs för att uppnå målen i LGR 11 och En Väg till Frihet i de flesta skolämnena. Undervisningen anpassas också tydligt till de individer som finns i klassen.

Undervisning brukar följa ungefär den här ordningen:

Årskurs 1 till 4: Sagor – legender – gamla testamentet – nordisk mytologi –

Årskurs 5: Indien – Persien – Mesopotamien – Grekland

I årskurs 6 blir historia och geografi lite mer uppdelade:
Historia: Romarriket – Medeltiden.
Geografi: Europa.

I årskurs 7 fortsätter rena historieperioder med mer samhällskunskap:
Renässans - Upplysning
Geografi i årskurs 7 är Asien och Afrika som följs av Oceanien och Amerika i årskurs 8.

I årskurs 8 är Industriella revolutionen en viktig period som kan ämnesintegreras väl.

I klass 9 ligger fokus mer på idéerna, politiken. En genomgång av mänsklighetens historia görs genom konsthistorien och i övrigt ligger fokus på 1900-tal.

 

 

Klass 7-8 har under renässansperioden gjort en tablå över Nattvarden, som Leonardo da Vinci har målat. Den anses av många vara hans förnämsta verk.

Detta är det dramatiska ögonblick när Jesus förkunnar att någon skall förråda honom.

Lärjungarna är målade som individer, deras åtbörder av fasa, förtvivlan och vrede är naturliga och levande.

Jesus är centralperspektivet med lärjungarna runt honom i grupper.