Klasserna


Undervisningen på Orust Waldorfskola bedrivs i B-form, d.v.s. med två årskullar i samma klass. Klass 1-2 blir klass 2-3 året efter o.s.v. För att tilltala elever i olika åldrar i samma klass blir undervisningen naturligt en kombination av kursplanen för två klasstadier.
Klassläraren är rörlig i förhållande till kursplanen och lägger upp den så som det är lämpligast för dennes klass. Det som anges här ska alltså ses som ett försök att kortfattat karakterisera de olika klasstadierna, inte som ett direkt utdrag ur kursplanen.


Klass 1

Steget in genom skolans port. För förstaklassaren är allting nytt. Det första skolåret präglas framförallt av övergången från de fria barnaåren till att finna sig tillrätta i skolans värld. Klassläraren och klassen ska bli ett, hitta sin plats och gemenskap, sin styrka och form. Lek och utevistelse växlar med mer koncentrerade aktiviteter och övningar.

Skoldagen börjar med rörelse, rytm och sång. Sedan följer undervisning i klassrummet där bokstäver och siffror skapas fram ur bilder, verser och rytmer. Formteckning och handarbete tränar samspel mellan hand och öga och stödjer läsinlärningen.

Förutom denna grundläggande färdighetsövning i läsning, skrivning och räkning består skoldagen av konstnärliga ämnen som målning, flöjtspel eller eurytmi. Sagans värld är ständigt närvarande, inte som underhållning utan som grundval för mänsklig tillvaro, sagorna kan ses som psykologiska urbilder barnet kan förstå och ta till sig.

Läraren berättar en saga varje dag som eleverna sedan får återberätta och bearbeta nästa dag. Ur en berättad saga tar läraren fram en bestämd bild som målas på tavlan, t.ex. vågen och visar sedan v-ljudets tecken (bokstaven V) i bilden. Redan i första klass påbörjas också undervisning i engelska och tyska.


Klass 2

Under det andra skolåret fortsätter självklart skrivning, läsning och räkning som centrala teman. I handarbetet lär eleverna sig virka, t.ex. handdockor.

Sagorna ersätts i klass 2 av legender och fabler. Fablerna visar människans mindre smickrande sidor, i djurens skepnad. Legenderna visar vad människor kan vara om de utvecklar och anstränger sig. Legender om den helige Fransiskus av Assisi berättas alltid för våra andraklassare.

Den vuxnes engagerade röst och närvaro ger kommunikation, liv och nyanser som inte går att ersätta med IT, TV-program eller färdiga läromedel. Vi ser att berättelser, lek, bild, sång, klappade takter, rim och ramsor är mycket bättre uppfostran och undervisning. Med hjälp av rytmer lär sig barnen multiplikationstabellerna och hur trög blir inte matematiken i de högre klasserna utan multiplikationstabellerna för vad är roten ur 81?

Under våren fäller klass 2-3 virke till sin kolmila. Kolmilebygget är vår skolas val av husbygge (som brukar förekomma i tredje klass på alla waldorfskolor, världen över för att underlätta processen för våra nioåringar att finna sin identitet). De bygger sedan själva milan i klass 3-4.


Klass 3

Till tredje årskursen hör berättelser ur gamla testamentet, som illustrerar hur människor levt och resonerat förr. I musiken övas kanon.

Elevernas subjektiva medvetande vaknar, vi brukar tala om nioårskrisen, som läraren försöker möta hos eleverna. Ett andligt språng tas från barndomens paradis. Ensamhets- och osäkerhetskänslor är inte ovanliga. Vuxna börjar ses utifrån med granskande blick. Vem är du? Det gäller, som vuxen, att klara prövningarna.

Musklerna utvecklas. Lekar och spel blir mer fysiska, man ger och tar, hoppar rep, bryter arm och brottas. På rasterna hoppas det högst och längst. Livliga samtal och kontroverser uppstår i gruppen. Före trean var eleverna mer beroende av att någon äldre var med och höll i tyglarna i spel och lek. Gamla Testamentets mytiska berättelser ger välgörande impulser. Det finns lag och ordning ovan natur och människa (Mose stentavlor), det finns en beskyddare. Bilder, berättelser och fakta som ger trygghet och stadga utan att förlora sig i det konfessionella.

Berättelser om "uryrken", herdens, bondens, mjölnarens, smedens och fiskarens visar på nya förhållanden till naturrikena. Betvingandet av elementen, nyttjandet av råvaruresurserna. Byteshandel, arbete och sociala förhållanden i självhushållningen. Människan frigör sig och börjar skapa i det naturgivna, en god förebild i denna utvecklingsfas. Hur lagade fiskarfamiljen näten vid brasans sken, vad gjorde bonden och bagaren? Små händer knyter knopar, bråkar och häcklar lin eller klipper får, kardar och tovar, spinner och färgar, stickar och virkar, knådar deg, smider och eldar i ugn. På köpet förfinas fingrars motorik och händers omdöme. 

Framförallt karakteriseras nu undervisningen mer av gedigna perioder förankrade i verkligheten runtomkring, t.ex. hembygden. Perioderna är konkreta och praktiska, eleverna får t.ex. göra utflykter i närmiljön, öva måttenheter genom att mäta skolhuset, skörda och baka bröd.


Klass 4

Nu börjar erövringen av världen, vår kultur och gemensamma historia. Eleverna har i denna ålder ofta mycket energi, handlingskraft och tålamod till arbete och ny kunskapsinhämtning. Med avstamp i istid över vikingatid, nordisk mytologi och geografi erövras världen bit för bit.

Att bemöda sig med recitation av allittererade verser i nordisk mytologi, att bråka hela tal till delar, att göra komplicerade flätmönster med över- och underliggande part i formteckning samt korsstygnsbroderier är exempel på jag-stärkande delar av fjärde årskursen.

En favoritperiod för väldigt många är ”människa och djur” – den första biologiperioden. I fablerna i klass 2 anades själslig släktskap människa - djur. Nu kommer zoologin att utgå från främst kroppsliga former och funktioner samt livsmiljö hos djuren. Hos människan är bindningen till specialfunktioner och bestämd miljö tillbakahållen, hos de olika djurarterna drivna till sin spets. Vilka specialiteter kommer till uttryck i hundens nos, rovfågelns skarpa blick, kossans matsmältning och tröghet?

Nu är det bra om känslan uppstår: "Jag hör till världen, och den hör till mig", i bekantskapen med djurvärlden väcker läraren en aning om att människan har avstått specialisering för att kunna vara allmän, en skapelsens sammanfattning.

Sådana känslor växer knappast fram ur en endast faktabaserad undervisning, även om eleverna får gott om fakta. Undervisningen strävar efter att visa det fantastiska, det vackra och det mystiska med jordens olika varelser. Ekologiskt engagemang och intresse grundläggs gärna ur sådana känslor.

Eleverna hittar på djurlekar till raster och fritid: Leka häst, Under örnens vingar, Katt och råtta o.s.v. som också blir ett socialt övande.

Från fjärdeklass deltar eleverna i de högre klassernas undervisning i idrott & hälsa.


Klass  5

Så småningom separeras samhällsorienterande och naturorienterande ämnen mer och mer och i klass 5 finns en ren botanikperiod som behandlar lavar, mossor, kryptogamer och frösättande växter.

Historieperioderna handlar i år 5 om forntidens högkulturer; från Indien går vi till Persien, Mesopotamien, Egypten och antikens Grekland. Att forma konvext och konkavt med hjälp av klubba och bildhuggarjärn brukar vara en bra uppgift i träslöjden.


Klass 6

När elevernas rättspatos väcks i 12-årsåldern läser vi om Romarrikets uppgång och fall, och de demokratiska idealen upplevs även på klassrådet. Eleverna får också tillfälle att utnyttja sina krafter i skolans smedja. Den andra historieperioden i klass 6 handlar om medeltiden.

Under det sjätte skolåret mognar elevens tankeliv och utvecklas mot ökad abstraktionsförmåga och kausalt tänkande. Världen blir tydlig och materiell och väntar på att utforskas och undersökas. Den första fysiken handlar om akustik och optik. Eleverna tecknar vackra geometriska former i matematiken och i botaniken träd. Klasslärarens kompetens kompletteras senast i årskurs 6 av ämneslärare i ämnen som t.ex. matematik eller engelska. 


Klass 7

Ämnen som fysik, kemi, mineralogi, astronomi och människokunskap ger ännu mer till de kunskapstörstande sjundeklassarna. Eleverna vill lära känna både den naturvetenskapliga och den mer filosofiska/poetiska delen av såväl rymden som människan. Perioden ”våra sinnen” tar i biologin över där fysiken slutade i år 6. Genom sinnena uppfattar vi världen.

Också i historia och geografi ger man sig ut i världen från medeltidens mörker till upptäcktsresor och nya kontinenter. Vi lämnar Europa och beger oss till Asien och Afrika. I matematiken övergår geometrins skönhet till allt abstraktare algebra. Datakunskap är nytt ämne i klass 7 och på nätet kan eleverna finna ännu mer fakta. Det passar ypperligt att avsluta terminen med renässansen som historieperiod eftersom sjundeklassarna erövrar vetenskaperna med samma lust som renässansmänniskorna. I samband med den perioden inför vi naturligtvis perspektivläran i teckningen.


Klass 8

Så småningom klarnar sammanhangen, dåtid, nutid och framtid länkas samman. Franska revolutionen, industrialismen, Amerika som den nya världen, uppfinningar och naturvetenskapliga experiment, biografier av kända personer möter åttondeklassarna i deras identitetssökande och revolutionära sinne. Det är lätt att fastna i detaljer och diskussioner, speciellt i deras favoritperiod ”människokunskap” eftersom åttondeklassaren vill veta ALLT om sin egen kropp.

Bilderna som tecknas och målas blir mer verkliga, med perspektiv, ljus och skugga. Handarbetet präglas nu av eget mönsterskapande och maskinsömnad. Praoperioderna tar eleverna ut i den yttre världen, teateruppsättningen in i den inre. I språkundervisningen ställs nu allt högre krav på självständig textproduktion och muntlig redovisning inför andra.


Klass 9

Kunskapsnivån blir allt högre och eleverna blir medvetna om att det inte är långt kvar tills det är dags att välja gymnasium och en egen väg. Eleverna i klass 9 blir lika spända inför varje nationellt prov, trots att det brukar gå så bra! De får också betyg.

Periodundervisningen får alltmer karaktären av ett gemensamt forskande och sökande efter kunskap, diskussion och analys tar plats i klassen, eleverna ansvarar själva för att skapa text och bild i sina arbetsböcker. Läraren behöver verkligen vara väl påläst! Vi gör en repetition av mänsklighetens historia genom konsten.

1900-talets historia, ekologi, politik, fysik, kemi, konst - allt är byggstenar för förståelsen av den värld vi lever i idag. Vi strävar i waldorfskolan efter att länka samman ämnena och därmed världen, som ett slags skolämnenas ekologi. Vanligtvis brukar även eleverna få länka samman några trästycken med sinkningsmetoden i träslöjden.

Det är väldigt roligt att undervisa våra niondeklassare. Jag tror minsann att musikläraren och årets niondeklasslärare var lyckliga i en timma efter att ha spelat ett stycke av Arnold Schönberg och en elev frågade om det var expressionistisk musik, eftersom det var som en Kandinsky-målning. Desto sorgligare är det på skolavslutningen när nio års gemensam vardag är till ända. Då börjar en ny evighet.