Årstidsfester

För att barnet ska kunna få konkreta upplevelser av året och dess förlopp firar vi c:a 9 års-tidsfester varje år. De firas ungefär på samma sätt år efter år och på så sätt får barnet, genom igenkännandet och upprepningen, en enkel kunskap om året och almanackan. I Sverige faller det sig än så länge naturligt att fira de högtider som finns i vår almanacka, det vill säga de som bygger på en kristen tro. Det finns dock inget som säger att vi inte kan fira andra kulturers högtider. Waldorfpedagogiken är för alla oavsett religion.


Skördefest
I början av september håller vi läsårets första fest, skördefesten. Tiden fram till denna fest är fylld av aktivitet, som faktiskt startar redan på våren med att vi bereder jorden och sår vete på vår lilla åker. I augusti är säden klar för skörd och vi kan börja binda nekar, som vi sedan tröskar. Vid tröskningen skiljer vi agnarna från säden och maler så säden till mjöl, vilket vi till festen bakar ett stort härligt bröd av. Till brödet serverar vi vårt egenkärnade smör.

På festdagen kommer barnen, utklädda till drängar och pigor, med frukt, grönsaker, blommor och annat från skog och trädgård till vårt gemensamma skördebord. Den goda skördesoppan kokas över öppen eld och vi kan äntligen njuta av vår egen mat.

"Solen skiner på säd och frukt, av regn blir de våta och glittrar så fint. 
Vi tackar solen och jorden och regnet för gåvan som står på vårt bord i dag."

barnträdgård 2011-12 947.JPG

mikaeli.jpg

Mikaelifest
Mikaelidagen är den 29 september. Då firar vi Mikaelifest eller modets fest. Barnen får höra sagan om riddar Göran och draken (som liksom alla andra sagor alltid slutar lyckligt). Denna saga ger barnen inspiration till fortsatt lek i modets tecken och de äldsta barnen blir då dubbade till riddare. 

Med mantel, krona och ett stjärnsvärd (som de alltid själva har tillverkat)tar de ett yngre barn i sin hand och beger sig ut på drakjakt. Vi håller ihop och hjälper varandra över stockar, stenar och branta backar. Ibland hittar vi en drake, andra gånger ett drakägg. Ofta hittar vi spår, men en sak är säker - drakens skatt hittar vi alltid!


Martinfest
Dagarna mörknar allt mer och i slutet av oktober börjar vi måla, klippa och klistra våra lanternor eller lyktor till Martinfesten . På sångleken sjunger vi lanternsånger och annat som hör denna fest till.

På Martindagen den 10 november klockan 17.00 samlas barn, föräldrar och gärna anhöriga från både skola och förskola med sina lyktor. I skenet av dessa och en mängd marschaller går vi sjungande ut i skogen där vi samlas kring elden och en sagoberättare berättar legenden om S:t Martin. 


advent.jpg

Adventsträdgård
På måndag morgon efter första advent firar vi adventsträdgård. Med ett litet ljusäpple får barnen gå in i en spiral av granris, tända sitt ljus, vända om och gå tillbaka.

Någonstans på vägen ut ställer barnet ned ljuset i granriset. På så sätt blir hela spiralen till sist upplyst av små äppelljus. När alla ljus är tända berättar fröken en saga.


Luciafest
På luciamorgon klockan 9.00 gästas förskolan av skolans vackra luciatåg. Våra förskolebarn får uppleva de äldre barnens fina sång och ibland musik. Det är mycket uppskattat av de yngre och glädjen är stor när de får bjuda luciatåget på pepparkakor, lussebullar och saft.


December månad och julfest
December månad inleds, som sagt, med adventsträdgården, då vet också alla barn att det är dags för julspel eller krubbspel. Varje morgon klockan 9.00 spelar barnen en musikteater om Josef, Maria, herdarna, värdarna, oxen och åsnan. Denna lilla teater framförs sedan på julfesten för föräldrar och anhöriga.

Under december kommer också hustomten på besök med brev och gåvor. Ljusstöpning, pepparkaksbak, lussebullebak, tillverkning av smällkarameller och diverse handarbeten hör också julmånaden till.


Maskerad
Efter den högtidliga julen behöver vi liva upp det i barnträdgården och då ställer vi till med maskerad!

Varje år har maskeraden ett tema till exempel cirkus, fest hos Kung Vinter, Afrikas savann, marknad mm.


IMG_2745.JPG

Påskfesten
Vid påsk arbetar vi med ull. Ofta tovar vi ullplattor och syr hönor, tuppar och kycklingar av detta. Att blåsa ur ägg är också en rolig tradition. De blir sedan målade och upphängda i påskriset. I naturen börjar livet vända tillbaka efter den långa vintern och vi tar fasta på detta genom att så blommor och grönsaksfrön i krukor inomhus.

Påskfesten firas med en påsksaga, som handlar om påskharen, blommorna och solen. Efter sagan går vi alla ut och ser efter om påskharen har varit hos oss. Vi hittar alltid vackert färgade hönsägg, och även några i choklad. Till lunch denna dag får vi en grön soppa, påskbröd och påskäggen…


Pingstfest
Pingstfesten firar vi som en flygfest. Alla barn får göra en fågel eller en fjäril och sedan bär det av ut i gröngräset med fåglarna och fjärilarna – och mat, för denna dag har vi picknick ute. Ofta har barnen ljusa kläder på sig för att förstärka upplevelsen av sommar och fest.


IMG_2187.JPG

Sommarfest
Sommarfesten är den kanske största och viktigaste festen på förskolan. Det är nu vi ska ta avsked från de blivande skolbarnen. Som avslutningsgåva till yngre barn och föräldrar framför de barn som ska börja i första klass en teater. Barnen har själva varit med och bestämt vad för slags karaktärer de vill spela och de har haft idéer om handlingen. Kostymer tillverkas, musik komponeras och det övas.

Det är en av de absolut största höjdpunkterna i barnets förskolehistoria när de, mycket stolta och i bland lite nervösa, visar upp teatern på sommarfesten. Succén är alltid fullständig! Efter skådespelet blir det knytkalas, tårtbord och minitivoli.

Till sist måste vi fröknar ändå säga adjö till de stora barnen. Till avskedspresent får de ett knyte fyllt med skatter, bra att ha i det fortsatta livet.